wigos

Yo alla bloggl'a'sare!


Nu är jag och fruga i Phuket och väntar på att en buss ska köra oss till Hua Hin för Att möta mor o far, vi har Nyligen släppt taget ifrån vårat resesällskap Emil och Modigh. Tråkigt men men vi catchar upp pa kebabhaket om 1,5 månader ..

liten summering om vad som forsigått på resan ...

Resan till Koh pangnang var besvärligare än väntat ... började med Att SJ i vanlig ordning meddelade signalfel i Brunflo så vi väntade på tåget i 1 timme utan hände nått ... till slut tillkallades SJ bussar som skulle köra oss ända fram till Arlanda Vilket skulle Leda till Ännu mer tidsmiss ... under färden fick vi nya direktioner så vi skulle hoppa på tåget i Ånge istället .. hopp tänkte jag och mitt tålamod började Redan ta slut.. men till slut kom vi fram till Arlanda där vi tog en sovhytt i 5 timmar.

När vi gick till våran gate gjorde min flicka en stor upptäkt! Hon viskade till mig Att Kenny the fucking Bräck satt och Vänta Liksom oss på flyget till Moskva! jag flög upp som en fotbollspelare på en hörna, spärrade maximalt upp ögonen, mitt Hawkeye scannade genom de väntande på gaten utan att fastna på nån som liknade Kenny... Carina började peka och då såg jag till min stora glädje att det inte var Kenny utan Tony Rikardsson!!! nu var frågan skulle jag gå fram och fivea Eller bara låta Speedway fenomenet vara ostörd. Jag nöjde mig Att bara ta en kik ...



Moskva var en sunkig flygplats man bara vill fara ifrån. Tony stannade i Ryssland, han skulle Säkert på en bajamaja i Krakow eller något ..

När vi nådde Koh pangnang Så kom ett ös regn, genomblöta och irreterade så fick vi till slut våran bungalow! Den såg hyffsad ut, men däremot så var sängen det hårdaste jag någonsin upplevt. Men så fanns det en liten brunvattnig Damm som visade sig full av Liv. Mina fiskeinstinkter sa till mig att du måste testa Lyckan, så vid grannhyddan låg ett fiskespö som visade sig vara trasigt men på linan satt en krok så då var det bara börja. Jag satt på ett snacks och kastade ut, det tog säkert 45 min innan jag fick napp men det var det värt och jag strandade min första havskatt ! Jiiha!

Fullmåne, det dags att återuppleva full moon party utan Att vara magsjuk denna gång, vi kunde dock inte lokalisera Limpan, Bubben och Cabbe för hela Ön hade sloknat pga av elfel! Men jag o flickan drog i oss lite hinkar och hittade en god form! Men i 1 tiden började det bli för mkt folk sa vi drog hem till hyddan. Skoj vare IAF!



Vi for över till Koh Tao och varvade ner lite, här korsades våra vägar med Modigh och Emil och lite senare Limpan & co.

Efter Koh Tao sa drog nu jag, Carina, Modigh och Emil mot Västkusten och till Koh Lanta. Resan tog förbannat lång tid Eftersom våran minibusschafför hade Samtidigt, vad vi i norge kallar norpost runda (budbil) under tiden han skjutsade oss .. hela minibusen borjade koka av Ilska, lau lau ropade jag till chaffisen. lau lau betyder fortare el Snabbare Detta fick jag lära mig av en Fransman som satt I SAMMA minibuss ..=)

Väl framme pa Koh Lanta började det Vara Dags att Verkligen göra Någonting så jag, Carina och Modigh beställde en tur pa elefant och se lite tigergrottor. Modigh var en aning rädd för han fick sitta på halsen av elefanten och denna unga elefant hade Inte ätit frukost så han började rycka i ett träd med snabeln. Modigh för fram och tillbaka och Trädets rötter Kunde inte motstå elefantens hunger och gav vika. Han smaskade pa trädet tills vi kom fram till våran djungelvandring mot grottorna. Turen gick bra och vi nådde grottorna utan problem, men sedan var det dags ... Vi Trodde vi skulle få se en stor grotta och dom skulle berätta Att det bott Tigrar dar för 100 år sedan, Men detta var fysikt pafrestande. Vi Kröp o vi kröp Det var Nästan som en hinderbana, och när man tillslut kom ut kunde man se Niagara fallet rinna från sin egen panna. Man var ungefär lika Svettig som balkongkvallen i Alanya, och mina 99 bahts sandaler var inte de bästa att vandra med i svettiga förhållanden ... på vägen ner så fann vi lite ödlor och dylikt. Sedan var det min tur att rida hem oss på Elefanten, en helt klart lyckad dag.



vi bodde alla 4 i samma rum och nu var det morgon och jag, modigh och emil vaknade till med en stor duns jag kollar på sidan om mig och ingen Carina fanns där. Jag flög mot toaletten och sparka in dörren som var lite trög, jag förväntade mig se Carina ligga i plågor på golvet men ikke. Hon bara tittar skeptiskt på mig från toasitsen och frågar om det är något.... jag orkar inte svara  så att jag sjunker ner i sängen igen när jag fatta att dunsen var när hon drog igen dörren.

nästa dag så drog Emil och Carina Ut och dök, då passade jag på Att dra med moddan på shopping .. Och Som det prutades den dagen, Modigh shoppade som det vore på Gamla goda tiden då det inte fanns några hämningar. Sedan samlades vi på vårat hotellrum alla fyra för att sedan bege oss till Bajenbar (svenskhak) för en brakmåltid, min favvomaltid stod på menyn stuvade makaroner och köttbullar. Det åt o dracks tills man mådde som kung.

Vi såg även en dag koh lantas just nu hetaste thaiboxare ta ner en hårding från Australien. 

Phi Phi blev vårat nästa stopp, det var lika fint som jag minns det. På denna ö så besanades en av mina drömmar att fara ut på ett äkta havsfiske äventyr. Jag och emil plus två australiensare och en gammal tysk kapten med sin thaimedhjälpare gick ombord på en flott båt, förhoppningarna var stora. vi fick olika tider man skulle vara på sin vakt, efter 3 timmar hände äntligen nånting och Emils tid var inne. Emils mungipa for upp likt uppskjutet på Liseberg och nu skulle det bli kamp trodde vi, men firren var inte alltför motsträvig han bara hängde med upp i båten typ. Därmed kunde Emil bärga 5 hektos tunan utan problem, nu blev man ganska sugen själv på att veva in en jävel. kapten gjorde sushi av emils fisk och den smaka väldigt najs. 3 timmar till gick och nu var det jag som hade bältet på mig, pang så small det till i ett av de 12 spöna som var ute. jag kastade mig likt bond på spöt och lutade mig tillbaka i fiskestolen, och vevade på och fick bjässen intill båten då MR thai genomborrade den med en huggkrok. Det var en barracuda på 3 kg därmed hade jag en ledning på båten.





Det hela utformade sig till en landskamp som sverige ledde med 2-0, efter 3 timmar till så hugg det lite små tuna som australiensarna fick dra upp. Dom tyckte detta bara var förnedring och alla var vid det här laget ganska trött på havet och när alla gett upp hoppet på den stoora fisken  så hände det. Emil sköts som en kanonkula ut mot spöt och nu var det något stort på G. Efter en tids kamp kom firren till båten, den gav ett ljusblått sken som lyste upp havet. Plötsligt dök den under båten och linan skars av, Emils adrenalin försvann sakta men säkert och besvikelsen var stor. Kapten hade 30 års rutin och berätta att det var en makrill på ca 10 kg...vi kom till hamn och tog med min barracuda till en resturang där den skulle tilllagas och vi var väldigt välkomna att äta där sedan.


 Men vi var inte så sugna på äta fisk så vi drog på ett ställe med BBQ buffé istället, vi blev väldigt mätta och bestämde oss för att gå hem o vila lite. På vägen hem så gick vi förbi resturangen där min fisk va, jag tittade framåt och gick bara förbi. Emil tänkte inte likadant utan stannade upp när kapten sa att vi skulle komma in, Emil trodde vi bara skulle få ett smakprov på firren så han lockade dit övriga gruppen. Det stod en tallrik på bordet så det kanske gick pressa i sig nån bit tänkte man, men sedan kom det tydligen 5 tallrikar till med fisken tillagad på olika sätt. Emil satt o skratta oavbrutet i 10 min medans jag själv satt och svor varför han skulle gå in dit... fisken var stark som Karl Alfred med spinat i sig och var inge vidare god, vi petade lite i maten och gav bort den till andra kommande gäster. Nu var frågan om vi hade fått detta gratis eller inte, vi tillkalla notan för att checka.

På den stod det 660 baht, katching för att peta i maten! oförglömlig dag blev det iaf.

nästa dag blev rätt lugn och på kvällen så bestämde vi oss för att ta en ny brakmåltid. 800g hamburgare med strips och lökringar 500 baht, om man lyckades äta upp allt på 30 min var det gratis. A challange tänkte vi grabbar och beställde en var, emil svepte burgarn på 8 min sedan tog det emot lite han gav upp när det låg ca 30 lökringar kvar på tallriken. Modigh och jag var inte ens i närheten, men en kul grej ändå tror dock att personalen tyckte det var roligast.


 
apache och carlito bar är de två omtalade barer och dit begav vi oss en kväll, vi drack bira och lira biljard och fick gratis bucket allt var frid och fröjd tills det kom en thai gay och antastade modigh. Vi flydde fältet till undervåningen på apache och målade in oss i självlysande färg, efter en tid upptäckte att de olika färgerna betydde saker. Jag hade målat mig orange vilket var "try me" och Carina hade använt grön färgen som uppgav att hon var singel, så vi fick ett gott skratt.



Tre veckor hade gått och det var dags lämna phi phi och Emil och Modigh för att fara till mor och far i Hua hin resan gick väldigt bra och vi fick ett varmt välkomnande när vi kom fram. Klangen står med håret stående åt alla håll och lotsar in oss. Tropical garden village hette stället och det var en resort för svenskar. 

En dag så drog vi ut för att besöka tigertemplet, flytande marknaden och bron vid floden kwai. Tigertemplet var sevärt men dock så var djuren lite för nerdrogade för att det skulle kännas helt ballt.

Så var det dags för Carinas höjdpunkt att överraska sin bästa kompis Maria i bangkok och det blev en lyckad surprise. 

nu orkar jag inte skriva mer... 

ursäkta den långa läsningen...